En matnyttig konferens!

Att åka på konferens är tydligen något obligatoriskt inom det statliga! 

Två dagar på Stenungsbaden med god mat och mingel. Och några timmar av sittandes på mycket obekväma stolar. Stolarnas utformning misstänker jag är avsiktlig. 

Just denna konferens behandlade vårt schemaläggningsprogram. Jag har inte hunnit använda det särskilt mycket men ändå faktiskt intressant. Mycket på grund av att jag fått träffa andra administratörer från övriga universitet och högskolor. Med dem har jag diskuterat viktiga saker som att vem som arbetar med den svåraste läraren osv. Men det absolut viktigaste med en svensk konferens är maten!

 

De började starkt med lunchen första dagen. Den var så god att jag inte hann fotografera innan den var borta. Men menyn var ju inte så ful heller. 

Köpte inget från minibaren då jag inte upplevde en enda stund av hunger. Men den ökade min mages generella trygghetskänsla. 

På kvällen var det middag i ett eget litet hus på en brygga. Förrätten var en helt underbar upplevelse för min mun! Tror inte jag pratade något under denna rätt, och det är ju rätt stort för att vara mig.. 

Huvudrätten bestod av Lamm, sparris och ngn slags potatisgratäng. Det bästa med denna rätt var att min bordsdam inte var så förtjust i den. Och eftersom jag inte har några begränsningar om att äta från någon annans tallrik... 

Resten av kvällen försvann i en mättnadsdimma, men det blev efterfest! 

Jag tänkte ta en massa bilder på frukostbuffén men jag blev så exalterad att det helt glömdes bort. Jag åt mycket. Det var gott. 

Sen kom lunchen. 

Ja.. Vad kan jag säga? Kycklingen med paprikasås höll samma höga standard precis som allt annat i matväg. 

Jag gillade verkligen att vi fick efterrätt till lunchen. Denna gång en liten utmärkt blåbärsmousse. 

Kan ju också tillägga att det ingick en hel del fika! Färsk frukt och små bakverk med choklad... Mmmmm. 

Nu är snart denna konferens över, utöver att jag har ätit mycket så har jag även träffat ett gäng härliga människor. Men nu ser jag fram emot en stunds ensamhet innan det bär iväg till mina älsklingar i Hannis- familjen.